Kemikalieolyckor och utsläpp av farliga ämnen

Fakta

Kemikalier & farligtgods
Riskanalys
Risker
Effekter på människa och miljö
Olycksförlopp
Olyckor
Kunskapsområden
Kemikalier/farligtgods
Antalet kemiska ämnen och produkter som hanteras i samhället är mycket stort och därmed de olika risker som kan uppstå vid en olycka.

Kemikalier inklusive farligt gods, d.v.s. kemiska ämnen, produkter och föremål, uppvisar en mängd olika inneboende egenskaper. Några av egenskaperna återspeglas i den klassindelning som gjorts för farligt gods, ADR-S (Statens räddningsverks föreskrifter om inrikes transport av farligt gods på väg och i terräng, SRVFS 1996:2).

Klassificeringen i ADR-S grundar sig på den primära huvudrisken som ett kemiskt ämne uppvisar, även om vissa ämnen också har sekundära risker. Ämnena delas därefter in i olika ämnesnummer beroende på hur farliga de är. Oftast finns flera olika ämnen under samma ämnesnummer.
 

Klass 1 Explosiva ämnen och föremål
Klass 2 Komprimerade, kondenserade eller under tryck lösta gaser
Klass 3 Brandfarliga vätskor
Klass 4.1 Brandfarliga fasta ämnen
Klass 4.2 Självantändande ämnen
Klass 4.3 Ämnen som utvecklar brandfarlig gas vid kontakt med vatten
Klass 5.1 Oxiderande ämnen
Klass 5.2 Organiska peroxider
Klass 6.1 Giftiga ämnen
Klass 6.2 Smittförande ämnen
Klass 7 Radioaktiva ämnen
Klass 8 Frätande ämnen
Klass 9 Övriga ämnen och föremål (Miljöfarlighetskriterier ingår i klass 9.)

Kemikalierna kan även ha en kombination av egenskaper och kan vid oavsiktligt utsläpp orsaka olika typer av skador. Kemikalierna kan vara mer eller mindre vattenlösliga, brandfarliga, tunga eller lätta jämfört med vatten eller luft, ha olika viskositet etc. Vid brand kan andra ämnen bildas som kan ge konsekvenser för miljön. En olycka kan således utveckla sig på många olika sätt beroende på vilka omständigheter som är aktuella i det enskilda fallet. 



Riskanalys
Riskerna vid olyckor kan delas in i sannolikhet för olycka och dess eventuella konsekvenser. Vilka konsekvenser som följer av en kemikalieolycka är beroende av en lång rad faktorer, bl.a. vilken typ av kemikalie som är inblandad, vilken omgivning och under vilka omständigheter olyckan sker samt vilka resurser som finns och vilka åtgärder som vidtas för att begränsa effekterna av olyckan.

För att minska riskerna för och konsekvenserna av kemikalieolyckor genomförs riskanalyser. Riskanalyser är, till skillnad från haveriutredningar, prognostiska. Det innebär en systematisk genomgång av ett tekniskt system för att identifiera händelser som skulle kunna leda till oönskade konsekvenser och att värdera dessa konsekvenser och bedöma deras sannolikheter. Man utgår från den normala hanteringen och undersöker:

I en riskanalys motsvaras detta av följande moment:
Riskanalysen sammanfattas sedan i en riskbedömning och riskvärdering.

Slutsatserna av en riskanalys har som alla prognoser en inneboende osäkerhet. Bedömningar och beräkningar bygger i de flesta fall på modeller och uppskattningar som är förenklingar av komplicerade förlopp.

Haveriutredningar utgår från en faktisk händelse och man försöker där klarlägga orsaker och omständigheter kring en olycka eller ett tillbud. En haveriutredning kan därför ge värdefulla kunskaper om brister och svaga punkter i hanteringen av farliga kemikalier.



Risker
Gaser är den ämnesgrupp som vid olycka kan medföra stora konsekvenser och drabba ett stort antal människor. Speciellt gäller detta de tryckkondenserade gaserna, som dessutom hanteras i stora mängder inom industrin och vid transporter. De viktigaste gaserna är ammoniak, svaveldioxid och klor.

När det gäller volymen i hanteringen av farliga kemikalier så är den helt dominerande kategorin brandfarliga vätskor. Övriga ämnesgrupper innehåller också kemikalier som hanteras i stora mängder och kan medföra stora konsekvenser vid en olycka, men dessa sprids inte ut lika lätt och snabbt och i samma utsträckning som gaser och brandfarliga vätskor. Dessa ämnen ger därför normalt upphov till endast mindre skadeområden.

I nedanstående matris ges en förenklad bild av vilka risker som är förenade med olika klasserna av kemikalier (enligt ADR-S).

               1 = dominerande risk,  2 = sekundär risk

  Explosion Brand Förgiftning Övrig verkan
Explosiva ämnen och föremål
1
2
   
Gaser
2
 
1
 
Brandfarliga vätskor  
1
 
2
Brandfarliga fasta ämnen  
1
   
Oxiderande ämnen
2
1
   
Giftiga ämnen    
1
 
Radioaktiva ämnen      
1
Frätande ämnen    
1
1
Övriga farliga ämnen      
1

Vid stora läckage av lättflyktiga och toxiska kemikalier bildas gasmoln som ibland driver långa sträckor i vindriktningen innan de av turbulensen utspäds till ofarliga koncentrationer.

Vid bränder inom kemiska fabriker och kemikalieförråd kan giftiga reaktionsprodukter åstadkomma stor skadegörelse i omgivningen.

Utsläpp av brandfarliga substanser kan bilda gasmoln som orsakar s.k. fria gasmolnsexplosioner, om gasen kommer i kontakt med en tändkälla innan de hunnit spädas ut till koncentrationer under antändbarhetsgränsen. Sådana explosioner medför ofta förödande skador av tryckvågen och livsfarliga brännskador på människor. Många gånger ger explositionerna även upphov till utbredda bränder. Verkansområden når ibland hundratals meter från utsläppspunkten. Brand inom lagerområden har vid flera tillfällen orsakat cisternexplosioner där kringflygande delar skadar människor och leder till stor materiell skadegörelse.

I händelse av en olycka med brandfarliga substanser så är det främst i samband med transporter samt  industriell hantering som särskilda resurser kommer att krävas för att hantera situationen. 



Effekter på människa och miljö
Vid ett kemikalieutsläpp kan människor komma i kontakt med kemikalier via fyra exponeringsvägar: andningsvägar (inhalation), hud, mun och ögon. Ämnets fysikaliska egenskaper avgör vilken exponeringsväg som utgör den största risken.
 
  Andningsvägar Hud Mun Ögon
Gas X     X
Aerosol (vätska och fasta ämnen) X X X X
Vätska   X X X
Fasta ämnen   X X X

När det gäller gaser och flyktiga ämnen som lätt bildar gasfas så utgör inhalation den största risken. Även icke-flyktiga ämnen kan tas upp via andningsvägarna om de sprids som mycket små partiklar eller aerosol. Viktigaste exponeringsrisk för hud och ögon är direkta stänk eller annan direkt kontakt med vätskeformigt eller fast ämne. Även ämnen i gasfas samt små partiklar/aerosoler kan orsaka skada via hud och ögon.
 

Brännbara ämnen som blandas med luften och antänds avger  värmestrålning som kan leda till skador på människor och egendom. Värmestrålning mot människa kan leda till brännskador av olika svårighetsgrad: 1:a (hudrodnad), 2:a (blåsbildning) och 3:e gradens (samtliga hudlager förstörda, ibland även underhud och muskulatur, huden blir vit, gul eller svart) brännskador. Vid 2:a och 3:e gradens brännskador krävs sjukhusvård. Risken för dödliga skador är beroende av hur stor del av kroppsytan som är skadad. Vid kortvarig värmestrålning skadas bar hud. Vid hög värmestrålning kan klädseln fatta eld vilket nästan alltid leder till allvarliga brännskador.

Brännbara gaser som släpps ut i luften kan, om de antänds, explodera och ge upphov till så höga tryck att människor och materiel skadas. En antändning behöver dock inte alltid orsaka en explosion. Skador av luftstötsvågor på människor kan ske direkt eller indirekt. Vid alltför höga tryck skadas trumhinnorna och mellanörat vilket kan leda till permanent hörselskada. Höga tryck kan även orsaka lungskador eller dödliga lungskador.

Indirekta skador kan orsakas av att människan träffas av splitter eller föremål. Vid explosioner kan skador uppkomma genom att kroppen accelererar och skadas vid inbromsning mot något föremål eller marken.
 

Erfarenheter från industriolyckor med kemikalier i Sverige och utomlands visar att miljöpåverkan kan bli omfattande. Bränder i lösningsmedel har orsakat skador på mark, grundvatten och djur i omgivningen flera år efter olyckan. Akut fiskdöd efter kemikalieutsläpp, utslagna vattentäkter vid utsläpp av diesel och olja och utslagna biosteg i reningsanläggningar är andra miljökonsekvenser som blivit följden av olyckor.


Olycksförlopp

Följande avsnitt om olycksförlopp vid utsläpp av farliga kemikalier och andra ämnen är under utveckling. Tanken är att varje ruta skall vara klickbar och leda till en beskrivning av respektive skede i ett olycksförlopp.
 

  Utsläpp Utströmning Spridning Explosion Brand Annat
Gaser            
Vätskor            
Fasta ämnen            


 

Kunskapsområden

Följande avsnitt om  kunskapsområden som är av relevans inom området kemikalieolyckor och utsläpp av farliga ämnen är under utveckling.


Före

Under

Förlopp:

Effekter:
Skadebegränsning:

Efter