Störningar i elförsörjningen

Beredskap


När det gäller ansvarsförhållandena för statliga, kommunala och andra organ i fråga om störningar i elförsörjningen kan det kronologiskt delas upp följande tre skeden:
Förebygga      Vidta åtgärder för att förhindra att en olycka eller allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner ska inträffa
Minska konsekvenser  Vidta åtgärder för att begränsa verkningarna och göra de förberedelser som fordras för att sådana åtgärder ska kunna vidtas
Återställa   Vidta åtgärder när det inte längre finns risk för ytterligare skador eller att en skada som har inträffat ska bli värre, t ex bevakning, restvärdesskydd, sanering och återuppbyggnad.

Från och med årsskiftet 1995/96 är den svenska elmarknaden avreglerad. En viktig princip är att åstadkomma en klar åtskillnad mellan å ena sidan produktion och handel med el och å andra sidan överföring av el. Produktion och försäljning av el skall vara utsatt för konkurrens under det att överföring av el sker i monopol som övervakas och regleras på särskilt sätt.

För att överföra elenergin krävs ett särskilt tillstånd, koncession. På den nya elmarknaden kan två olika typer av koncession särskiljas, nät- respektive leveranskoncession. Den som innehar en nätkoncession är skyldig att överföra kraft på sitt nät oberoende av vem som äger kraften. En juridisk person som bedriver sådan nätverksamhet får inte bedriva produktion eller handel med el. Innehavaren av en leveranskoncession är skyldig att tillhandahålla el till alla inom koncessionsområdet.

Statens energimyndighet är nätmyndighet enligt Ellagen (1997:857) och har bl a som uppgift att ansvara för tillsyn av nätverksamheten och leveranskoncessioner. Energimyndigheten är även funktionsavsvarig myndighet för funktionen Energiförsörjning inom totalförsvarets civila del.

Affärsverket Svenska kraftnät (SvK) driver och förvaltar de svenska stamnätet och de statligt ägda utlandsförbindelserna. Svenska kraftnät är systemansvarig myndighet för elnätet, och ger föreskrifter för driftsäkerhet i elektriska anläggningar samt utövar tillsyn över det svenska kraftnätets övergripande driftsäkerhet. SvK svarar för den löpande momentana elbalansen och kan beordra kraftproducenter att öka eller minska produktionen av ström så att balans uppstår i det nationella systemet.

Svenska kraftnät är även elberedskapsmyndighet och har till uppgift att besluta om föreskrifter om elberedskapen, åläggande om elberedskapsåtgärder och ersättning för sådana åtgärder samt utöva tillsyn över elberedskapslagens tillämpning. Huvudprincipen är att elföretagen är skyldiga att vidta åtgärder som beslutas med stöd av Elberedskapslagen (1997:288) för att tillgodose elförsörjningen vid höjd beredskap. Beslut om åtgärder kan avse såväl anläggningar som verksamhet, och beslutade åtgärder är med vissa undantag ersättningsberättigande. Ersättningen finansieras med den så kallade. elberedskapsavgiften.

Den tredje statliga tillsynsmyndigheten vad gäller tillämpningen av ellagen är Elsäkerhetsverket, som utövar tillsyn över och utfärdar föreskrifter om elsäkerhet. Exempelvis utfärdar Elsäkerhetsverket föreskrifter om vad som skall iakttas när det gäller röjning av ledningsgator.

Socialstyrelsen är funktionsansvarig myndighet för funktionen Hälso- och sjukvård och därigenom ansvarig för sjukvårdens elförsörjning.

Det finns inga, av statsmakterna fastställda, mål för elsystemets leveranssäkerhet vad gäller avbrottstider eller avbrottsfrekvenser. Myndigheternas föreskrifts- och tillsynsarbete vad gäller driftsäkerhet, elsäkerhet och nätverksamhet påverkar i stället elföretagens arbete med leveranssäkerhet.

Det företag som är ansvarig för elförsörjningen inom ett visst område är skyldigt att mot ersättning och inom rimliga gränser tillgodose kundernas önskemål om leveranssäkerhet. Ansvaret innefattar åtgärder för att förebygga och förhindra störningar och åtgärder för att snabbt återställa elförsörjningen vid störningar. Förbrukarna kan även genom avtalen inom vissa gränser anpassa leveranssäkerheten till de egna behoven.

Inom Europeiska unionen (EU) pågår en utveckling mot en ökad integration på elområdet. 1996 antogs det så kallade. Elmarknadsdirektivet om gemensamma regler för den inre marknaden. Elmarknadsdirektivet innehåller bl a regler om nättillträde och investeringar i en ny kapacitet för elproduktion. Syftet är att elmarknaden stegvis ska öppnas samtidigt som allmänhetens tillgång till grundläggande service garanteras.
 

Senast ändrad 2002-03-19
© RiskNet/FOI